Prästkragen (leucanthemum vulgare) är Skånes landskapsblomma och en av Sydsveriges vanligaste och mest utspridda växter. Växten blommar juni-juli. Namnet refererar till den typ av krage som prästerna bar på 1700-talet, en så kallad ring- eller pipkrage. Med tanke på Skånes historia med Danmark är det ett intressant faktum att prästkragen, förutom att vara Skånes landskapsblomma, dessutom är Danmarks inofficiella nationalblomma.

Utseende

Prästkragen är en flerårig ört med oftast ogrenad stjälk som kan bli omkring sju decimeter hög. Bladen är enkla och spatellika med grovsågade kanter. Blomkorgen sitter ensam i stjälkens topp och har vita tunglikande strålblommor och gula rörlika diskblommor.

Var växer de?

Prästkragen växer över hela landet, men är mer sällsynt i fjälltrakterna. Det är en kulturmarksväxt som kan hittas på öppna marker som ängar, hagar, skogsbryn och vägkanter. Den har minskat i antal de senaste åren eftersom hagar och öppna landskap har blivit alltmer ovanliga.

Traditioner

Prästkragen är en växt som har djupa rötter i den svenska kulturen, särskilt när vi firar midsommar. Det fanns förut en gammal tradition där flickor på midsommarnatten gick ut för att samla sju olika typer av blommor för att lägga under kudden. Tanken var att flickorna på så sätt skulle drömma om mannen de skulle gifta sig med i framtiden. Prästkragen var nästan alltid en av blommorna i den lilla buketten, och även nuförtiden när traditionen i princip inte utövas längre så använder vi prästkragar för att dekorera både våra kransar och midsommarstångar.

Förutom midsommartraditioner har prästkragen också används som orakelblomma. Om man står inför ett val eller vill veta någonting om framtiden kan man dra bort prästkragens vita blomsterblad en efter en allt medan man upprepar de möjliga alternativen högt. Det alternativ man säger vid det sista blombladet är det rätta. Den mest kända versionen är frågan ”Älskar hen mig?” där man sedan skiftar mellan alternativen Älskar/Älskar inte.