Sveriges landskapsdjur: Ångermanland – Bäver

Bävrar (castoridae) är en familj med vattenlevande däggdjur i ordningen gnagare.

Utseende

Bävrar har brun och mycket tät päls. Pälsen skyddar mot underkylning och efter att bävrarna har rensat den med ett flottigt ämne som de avsöndra som kallas bävergäll blir den även vattentät. De har spolformiga kroppar, svans som liknar en fena och simhud mellan tårna. När de dyker stänger de näsa och öron, och kan sedan hålla andan ända upp till 15 minuter. Den är med andra ord perfekt anpassad för ett liv nära vatten. Trots att den spenderar så mycket tid i vattnet är fisk inte en del av deras diet: de föredrar istället att äta blad, bark, rötter, kvistar, örter och vattenväxter.

Utbredning

Bävrar lever alltid i närheten av vattendrag eller sjöar. Där bygger de sina dammar och hyddor av genar, kvistar och slam. De bygger oftast hyddornas ingångar under vattenytan, så att de är de enda som kan komma in. Bävern är nattaktiv: mycket tyder dock på att de brukade vara dagaktiva, men fick ändra sitt beteende för att undvika människor som jagade dem under dagtid.

Familj

Bävrar är monogama djur, vilket innebär att de lever med samma partner under hela sitt liv. När deras ungar föds är de väl utvecklade med päls och öppna ögon. Ungarna stannar hos sina föräldrar tills de är två år, alltså finns det oftast två kullar i hyddan vars uppfostran delas upp mellan föräldrarna.

Bävern och människor

Den europeiska bävern fanns innan i stora delar av både Europa och Asien, men många år av jakt och förstöring av dess habitat genom röjning och utdikning har fått antalet bävrar att gå ner kraftig: i flera länder blev den till och med totalt utrotad. Den ursprungliga bäverkolonin i Sverige utrotades helt 1871. Som tur var infördes norska bävrar in i svensk natur 1922 och sedan dess har arten återhämtat sig. Nuförtiden klassificeras bävern som livskraftig.

One thought on “Sveriges landskapsdjur: Ångermanland – Bäver

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.