Freibergerhäst, eller Franches-Montagnes som den även kallas, är en varmblodshästras från Jurabergen i västra Schweiz.

Utseende

Freibergerhästens mankhöjd ligger på runt 145-155 cm. Trots att de räknas som hästar har de ett väldigt ponnyaktigt utseende. De har ett litet huvud, kraftig bakdel och väl utvecklade ben. Alla hela färger är tillåtna, men de vanligaste är brun och fux.

Eftersom de specifikt avlade för att användas i bergsområden har de ett väldigt lugnt temperament och är mycket säkra på foten. De är dessutom mycket energiska och kräver sin dagliga motion.

Historia

Alla freibergare kommer från det kända federala stuteriet Avenches, som ligger väster om Bern. Det var också där hästrasen hade sin början, precis som Einsiedlern, en annan känd schweizisk hästras.

Freibergern är en relativt ny ras som utvecklades under slutet av 1800-talet. Uppfödarna ville få fram en bergshäst som både kunde ridas och köras i bergen, så de korsade några av Jura-bergens tunga hästar och Ardenner med engelskt fullblod, arabiskt fullblod och andra lättare hästar av normandisk härkomst.

Nästan alla Freibergerhästar går tillbaka till en och samma hingst: Valliant, född 1891, vars förfäder kom från England. Efter första världskriget gjorde man ett försök att skapa en ny linje i rasen genom att använda den normandiska hingsten Urus, och det lyckades: nuförtiden är Urus en lika viktig del av Freibergarnas stamtavla som Valliant är.

I modern tid är uppfödarna på Avenchesstuteriet väldigt noggranna med all avel inom rasen, eftersom de vill behålla Freibergerns unika karaktär. För att försäkra sig om att aveln hålls kontrollerad brännmärker stuteriet alla Freibergare med stuteriets symbol: en sköld med det schweiziska korset.

Användning

Freibergarna har under deras historia främst används av Jura-bergens bönder, men de har även använts som remonthäst för den schweiziska armén. De används främst som ridhäst och körhäst, men kan även användas som packhäst.