Hannoveranare är varmblodshästras från Tyskland.

Utseende

En hannoveranares mankhöjd ligger på ca 160-175 cm. Alla färger är tillåtna. De har ett medelstort och ganska lätt huvud, lång och välformad hals och en välutvecklad manke. Den har starka ben, välformade leder och starka, hårda hovar som förut var rasens stora svaghet, men har förbättrats avsevärt genom selektiv avel och svåra prestationsprov. Hingstarna anses vara snäppet vackrare än stona eftersom de ofta har en lätt böjning i nacken.

Hästrasen har, till skillnad från många andra varmblodshästar, ett lugnt temperament, vilket är en stor anledning till att rasen är så populär över hela världen.

Historia

Det sägs att hannoveranaren har sitt ursprung i stuteriet Celle i Niedersachsen, men redan innan den blev en officiell ras fanns det hästar från Hannover-regionen som var väldigt populära hos kungligheter. När Georg I blev kung i England år 1727 började Tyskland att importera in engelska fullblod för att förädla hannoverhästarna till en definitiv ras. Förutom fullbloden hade även varmblodshästrasen holsteinare ett stort inflytande på hannoveranarens avel. Alla hästar på Celle registrerades från första start och under slutet av 1700-talet upprättade man detaljerade stamtavlor för alla hästar.

Under Napoleonkriget tömdes stuteriet på nästan helt och rasens framtid verkade hotad när stuteriet återuppfördes 1815, då det enbart fanns 30 av stuteriets 100 hingstar kvar. Man importerade därför fler engelska fullblodshästar för att bygga upp beståndet igen.

När första världskriget bröt ut exploderade hannoveranaren i popularitet eftersom de användes som draghästar för artilleriet. I slutet av kriget fanns det över 500 hingstar på stuteriet och därför ansåg man att det behövde byggas ett nytt stuteri (detta stuteri var dock endast i bruk tills 1961). Trots att den länge har ansetts som en hästras var det inte förrän 1960-talet som en ordentlig standard för rasen gjordes.

Användning

Hannoveranaren används främst inom dressyr, hoppning och fälttävlan. De användes förut även som vagnhästar; ett drag från denna föregående användning är att många hannoveranare fortfarande lyfter sina knän ganska högt när de rör sig.