Bild tagen av Lars Petersson
Halsbandsflugsnapparen (ficedula albicollis) är Gotlands landskapsfågel. Den kallas även ibland för halsbandad flugsnappare.
Utseende
Hanen och honan har något skilda utseenden. På våren har hanen svart ovansida, svart huva, vit undersida, vit krage runt halsen, ett stort vitt område på vingarna och en vit fläck mitt på pannan. Honan har brungrå ovansida och saknar både den vita kragen och den vita fläcken på pannan. När det väl blir höst blir hanarnas fjädrar i samma bruna nyans som honorna. Båda könen blir runt 13 cm långa och väger runt 12-18 gram.
Läte
Fågeln använder sig endast av en typ av läte, både när de lockar och när de varnar: en tunn inandande vissling som låter iihp. Halsbandsflugsnapparen har många nära släktingar som har mycket liknande utseende (t. ex. svartvit flugsnappare och atlasflugsnappare), och ljudet är en av de få stora skillnaderna mellan fågelarterna.
Hybridisering
Eftersom ficedula-arterna är väldigt lika varandra finns det många hybriderindivider i denna familj. Halsbandsflugsnapparen hybridiserar främst med svartvit flugsnappare och balkanflugsnappare. Hybridhonorna är alltid sterila medan hanarna behåller förmågan att fortplanta sig.
Föda
Halsbandsflugsnapparen äter främst insekter och larver.
Utbredning i Sverige
Halsbandsflugsnapparen häckar vår och sommar på Gotland och Öland. När det blir kallare flyger den ner till de centrala delarna av Afrika. Trots att den endast häckar på de svenska öarna räknas den som livskraftig i Sverige med upp till 11 600 individer. Det finns fåglar som har börjat flytta till fastlandet, men ännu har det inte etablerats någon population där.
Häckning
Halsbandsflugsnapparen lever i lövskogar, parker, ängar och trädgårdar. De bor ofta i håligheter i träd och är en fågel som gärna använder sig av fågelholkar. Boet består främst av torrt gräs och smala barkremsor. Honan lägger fem till sju ägg som hon sedan ruvar på i ungefär två veckor. När ungarna väl har kläckts tar det ungefär två veckor till innan de är flygfärdiga.