Sveriges landskapsdjur: Östergötland – Knölsvan

Knölsvan (cygnus olor) är en stor andfågel mest känd för dess vackra form och heta temperament.

Utseende och ljud

En knölsvan är mellan 140-160 cm lång med ett vingspann på 200-240 cm. Dess dräkt är vit och den har en lång hals och litet huvud. Näbben är orangeröd med en framträdande svart knöl i pannan vid näbbroten (hanens knöl är större än honans). Svanen får inte sin kända vita fjäderdräkt förrän den är över ett år gammal och är innan dess gråbrun.

Den är mestadels en tyst fågel, men kan ge ifrån sig ett vibrerande trumpetläte om den känner för det och kan dessutom väsa eller fnysa när den blir störd.

På långt håll kan knölsvanen ofta förväxlas med dess släkting sångsvanen. Sångsvanen har dock en annorlunda näbb (gul och kilformad med svart spets) och har ingen knöl.

Häckning

I Sveriges häckar knölsvanen främst i näringsrika sjöar och dammar i södra och och mellersta Sverige upp till Dalarna, Hälsingland, samt längs med kusterna upp till norra Ångermanland.

Boet är ofta byggt i tätt vass och kan då vara halvt eller helt flytande. Knölsvanen lägger fem till nio ägg som de sedan ruvar 34-38 dagar.

Monogama fåglar

Svanar är en av de djur i naturen som är monogama och har ofta endast en partner under hela sitt liv. De är också väldigt fästa vid sina ungar och är en av de få andfåglar som aktivt hjälper sina ungar att få tag på mat genom att plocka upp sjögräs från botten och lägga det på ungarnas rygg.

Det är därför oerhört viktigt att aldrig skada en svan. Om en knölsvans partner dör blir den överlevande partnern deprimerad och kan till och med dö av sorg. Samma gäller om äggen krossas eller ungarna dör. Det har funnits fall där folk har slagit sönder svanägg med tegelstenar och båda föräldrarna svalt ihjäl för att de inte kunde förmå sig att lämna de krossade äggen.

One thought on “Sveriges landskapsdjur: Östergötland – Knölsvan

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.