(Bild tagen av Michael Krikorev)
Scharlakansvaxskivling (hygrocybe punicea) är en svampart i ordningen skivlingar.
Utseende
Scharlakansvaxskivling är den största av de rätt många röda vaxskivlingarna på gräsmark. Fruktkroppen uppträder under hösten och hatten har en uppseendeväckande scharlakansröd till närmast blodröd färg. Mitten på hatten kan vara mer urblekt och ha en mer rödgulaktig färg. Till formen är hatten först klockrik, men äldre exemplar får en mer utbredd hatt. Kanten på hatten är buktad och mitt på hatten finns en bred puckel. Bredden är 4-12 cm. Skivorna sitter glest och är gulröda i färgen. Svampens fot blir 4-10 cm hög och dess diameter är ca 1-2 cm. Fotbasen är vit, annars är foten gul till gulröd med längsgående rödaktiga strimmor. Både dess lukt och smak är väldigt mild.
Utbredning
Scharlakansvaxskivlingen växer främst i hagmarker och på andra magra gräsmarker. Den finns mest i södra delarna av Sverige. Den var mycket vanligare förut, men under de senaste decennierna har de blivit färre eftersom de betes- och slåttermarker de gillar att växa i har börjat försvinna.
Nära hotad art
Scharlakansvaxskivling är en nära hotad art. De största hoten som svampen står inför är igenväxning på grund av att hävden minskar eller upphör helt och tillförsel av gödsel. För att skydda de platser där scharlakansvaxskivlingar gillar att växa bör man därför försäkra sig om att man varken hävdar för mycket eller för lite, samt att man undviker att gödsla marken. Det kan också hjälpa om man röjer enbuskar och annat snår som är i vägen för svamparna.
Liknande svampar
Scharlakansvaxskivlingen kan ibland förväxlas med blodvaxskivling och toppvaxskivling eftersom de alla har en intensiv, röd färg. Det finns dock andra, tydligare skillnader: blodvaxskivlingen är mycket mindre och tunnare än scharlakansvaxskivlingen medan toppvaxskivlingen är mindre och har en brunare nyans av rött på sin hatt. Av dessa två är det endast blodvaxskivlingen som är ätbar, men varken den eller scharlakansvaxskivlingen är några vidare matsvampar.